StartOm HOSARKProjektMedarbetareKontaktPress
Antikvariska uppdrag
Bostäder & Villor
Kontor
Kyrkor
Offentliga miljöer
Restaurering
» Bellmanshuset
» Bååtska palatset
» Gripsholms slott
» Hovstallet
» Karlbergs slott
» Konstnärshuset
» Kungl. biblioteket
» Kv Metern
» Linneanum
» Mälsåkers slott
» Rosersbergs slott
» Skeppsholmsbron
» Skogskyrkogården
» Stadsmuseet
» Stockholms slott
» Wrangelska palatset
Tillgänglighet
Övrigt
Bild eller bildspel
   «          » 

Stockholms slott

År: 2007-2016
Plats: Stockholm, Gamla stan
Beställare: Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet
Slottsarkitekt: Andreas Heymowski


Ursprunget till dagens slott var borgen Tre Kronor från 1200-talet, som till största delen brann ner 1697. Nicodemus Tessin d y hade redan i mitten på 1690-talet omskapat Johan III:s Norra slottslänga i den barockstil som han i Rom lärt sig beundra och själv behärska. Längan kunde repareras efter branden och Tessin fick i uppdrag att fullborda den stora anläggningen och Norra längan är fortfarande en del av dagens slott och de på 1700-talet förra hälft tillfogade delarna är, vad beträffar exteriören, kopior av Norra längan. Slottsbygget gick långsamt och det var först 1754 som kungafamiljen kunde ta det nya slottet i besittning.

Då var Tessin sedan länge död. Hans förste efterträdare var Carl Hårleman, följd av bl a Carl Fredrik Adelcrantz och Carl Johan Cronstedt. I modern tid har några bemärkta slottsarkitekter varit Ivar Tengbom, Sven Ivar Lind och Ove Hidemark.

Åren 2007-2016 var Andreas Heymowski slottsarkitekt på uppdrag av Statens fastighetsverk och Kungl. Hovstaterna. Slottet är i allra högsta grad en levande miljö, där plats och faciliteter måste finnas för både statschefens representation och de ca 250 personer som utgör hans stab. En annan viktigt funktion är visningsverksamheten som tillsammans med de många muséerna som Slottet rymmer, ser till att allmänheten får tillträde och vägledning. Som slottsarkitekt får man pendla mellan smått och stort, magnifikt och trivialt. Ena dagen restaurerar man en praktsal, nästa dag behöver man ställa i ordning fler besökstoaletter. För de större uppgifterna anlitas slottsarkitektens eget kontor.

Bland de projekt som kontoret var engagerat i kan nämnas restaureringen av Rikssalens tak och av de intilliggande Ordenssalarna. Iordningställandet av Armfelts rum och av Hertig Karls lilla våning i Östra längan från deras törnrosasömn hör till de svåraste och mest givande. Men det projekt som krävt mest kraft och engagemang är utan tvekan restaureringen av Slottets fasader. Den har pågått sedan 2007, med förstudie, programarbete, fullskaleprov, förfrågningsunderlag och sedan de fyra första etapperna av restaureringen, som beräknas bli klar först kring 2030, hela tiden utifrån det restaureringsprogram som togs fram kring 2010.

Att restaurera Stockholms slotts fasader är ur alla aspekter en grannlaga uppgift. Slottet är en symbolbyggnad som inte kan få förfalla och som har ögonen på sig. Flera restaureringsideologiskt problematisk beslut måste fattas; den sten som hittills används för fasaddekoren, Gotländsk sandsten, är vittringsbenägen och klarar inte längre sin uppgift. Med vemod fick vi inse att det behövdes en ny, starkare sten. Valet föll på en schweizisk sten, Rorschachersandsten. Men den del av fasadarbetena som väckt mest känslor är putsen och dess kulör. Sedan 1990-talet har det pågått en diskussion där många skulle vilja se ett gult slott, sådant det tedde sig i början av 1800-talet, med blekt gul puts och gråmålad sten. Gult fanns med i den palett som var utgångspunkt men visade sig fungera dåligt som bakgrund för den gamla Gotlandsstenen som också den är gul, men snarare blekt smutsgul, med grönstick. Den kulör, en varmt rosa, som till slut valdes, primärt för att den står vacker som bakgrund för både ny och gammal sten, men också för att den knyter an till Tessins första färgsättning av Norra längan, en terrakotta puts, och för att den inte kontrasterar alltför våldsamt mot den befintliga, bruna putsen under de dryga två decennier som restaureringen pågår.


Heymowski Olson Strömholm Arkitekter