Gripsholms slott

Slottsarkitektuppdrag för Statens fastighetsverk och Kungl. hovstaterna

2007– pågående

Ursprungliga arkitekter för högborgen:
Henrik von Cöllen & Fredrik Nussdorfer (1537)

Jakob Strömholm är slottsarkitekt på Gripsholms slott sedan 2007. HOSARK har bland annat tagit fram gällande vårdplan, restaurerat interiörer, åtgärdat fuktproblem och gjort moderna tillägg för ökad framkomlighet, brandsäkerhet m.m.

Bilder i urval

Mer om projektet

Sedan 2007 är Jakob Strömholm slottsarkitekt på Gripsholms slott, vars silhuett med tinnar och torn avtecknar sig majestätiskt mot Mälarens vatten i utkanten av Mariefred. Försvarsborgens massiva tegelkropp grundlades av Gustav Vasa år 1537 men bebyggelsen på platsen har anor redan från 1300-talet. Som ett av de så kallade Vasaslotten är det statliga byggnadsminnet Gripsholms slott en viktig symbol för Sveriges snart 500-åriga historia som kungarike. Bland dess märkvärdiga arkitektur kan nämnas Gustav III:s slottsteater, uppförd efter Erik Palmfelts ritningar i gustaviansk klassicism från 1781-82, och Kavaljersflygeln, som fungerade som övernattningslägenhet för Gustav III:s gäster. Dessa har i huvudsak fått behålla sina autentiska interiörer.

 

Slottsarkitektuppdraget innefattar gestaltningsansvar för högslottet och de stora markområden som också ingår i slottsägorna, med parkmark och ett 50-tal kringbyggnader, bl.a. magasin, bostäder, förråd och verkstäder. I uppdraget ingår dessutom att vara rådgivare åt Statens fastighetsverk i förvaltningen och att medverka till att de arkitektoniska, konstnärliga, antikvariska och tekniska aspekterna tillgodoses samt att vara en garant för kontinuitet och kvalitet i den löpande omvårdnaden av objektet.

 

Fredrik Lilljekvists omfattande stilrestaurering från 1890-talet, är också den viktig att bevara och uppmärksamma, som ett historiskt dokument av sin tids yttringar. Då ville man etablera bilden av slottet som ett nationalmonument, i syfte att förklara och tolka vår svenska identitet. Ambitionerna tog sig uttryck i en mer eller mindre påhittad historiserande stilflora som än idag påtagligt färgar upplevelsen av slottet.

 

I vår egen samtid fyller slottet en viktig funktion som museum och utflyktsmål. Utöver dess unika miljöer finns till exempel även Statens porträttsamling representerad i högslottets visningsvåningar. Samlingens mer än 5.000 verk utökas varje år med ett antal nytillskott, ofta i form av fotografier som tyvärr endast kan visas på slottet under kortare perioder pga. brister i bevarandeklimatet.

 

En viktig uppgift för slottsarkitekten är att utveckla och berika besöksmålet och förbättra tillgängligheten. Som ett led i detta arbete har belysningen i visningsvåningarna uppdaterats genom installationen av energieffektiva LED-armaturer och styrsystem. De nytillverkade tilläggen fungerar i samklang med rummens karaktär och som komplement till de traditionella, centriskt placerade taklyktor och ljuskronor som samtidigt återställts, efter att ha varit demonterade till förmån för vägghängda lampetter.

 

En annan pågående utmaning är att verka för slottets brandskydd som ständigt behöver utvecklas och förnyas. Motstridiga lagtexter och aspekter behöver diskuteras och prövas mot miljöernas kulturhistoriska värden.