Sjöbod, Stockholms ytterskärgård

Med sitt lappverk av virke från både barr- och lövträd vittnar sjöbodens timmerstomme om den historiska skärgårdsexistensens knappa förhållanden, där man fått hålla till godo med det material som funnits att tillgå och lagat efter läge. Om detta skvallrar även bodens varierande fönstermått och takets enkupiga pannor från olika perioder och tillverkare.

På flygfotografier från 1950-talet syns boden i sällskap av ett mindre antal byggnader, och den kan därmed konstateras vara en av de äldsta i det nuvarande beståndet, men det är osäkert exakt hur gammal timmerstommen är och när den hamnat på denna plats. När HOSARK mätte upp boden våren 2022 hittades inskriptioner från sent 1800-tal och framåt, men delar av stommen kan mycket väl vara äldre än så.

Sjöbodens läge i direkt anslutning till den historiska hamnen satte tydliga ramar för projektet och krävde såväl strandskyddsdispens som bygglov, med särskilt utlåtande från kommunantikvarien. Avgörande för godkännande var att byggnadens nya form och funktion inte skulle avvika väsentligt från det tidigare utförandet.

Byggnadens placering precis nedanför branta sluttningar åt öster och söder har troligen valts för dess naturligt givna skydd från hård sjö och vind. Men den innebär också att boden stått direkt ovanpå en djup naturlig skreva som visade sig vara vattenfylld. Grundens mullbänk var därför genomrutten, liksom de fyra nedre timmervarven.

Någon gång i mitten av 1900-talet hade en tidstypisk åtgärd utförts med ilagningar och en pågjuten sockel av betong, vilket inte hade önskad effekt, utan bidrog till att förvärra rötan. Bakom den öppna spisen visade sig knuten någon gång ha brunnit. Även denna skada hade reparerats med betong.

Sjöbodens befintliga skick var sammanfattningsvis bedrövligt, men troget traditionen återanvändes så mycket material som möjligt; lejonparten av timmerstommen, dess takåsar, hanbjälkar, faltak och taktegel samt ett par återstående munblåsta fönsterglas.

Tätt inpå den västvända gavelentrén ligger den närmaste grannboden, uppförd så sent som vid millennieskiftet. Dess placering och snarlika men inte helt harmoniserande utförande gav utrymmet mellan de två sjöbodarna en onödigt trängd känsla. I förstugan behövde både hallförvaring, toalett och pentry få plats och ytan var knapp.

Genom att vrida den nya förstugan fem grader motsols runt timmerstommens sydvästliga knut kunde vi indikera gränsen mellan ny och gammal byggnadsdel i långsidornas synligt trubbiga vinkel. Samtidigt förlängs förstugans norrvägg, vilket ger 0,7 kvm mer golvyta och påtagligt bättre förutsättningar för ett pentry. Dessutom förbättras förhållandet mellan de två grannbodarna, genom ökad inbördes integritet som följd av att gavlarna inte längre står helt parallellt.

Valet att låta taket över den nya förstugan fortsätta i linje med den befintliga timmerstommen resulterar i ett oregelbundet möte mellan taket och förstugans väggar. Takfoten vid förstugan blir kortare längs sydfasaden och längre åt norr medan gavelutsprånget blir snibbformat, med större fribärande yta i sydväst än i nordväst. På så sätt skyddas ytterdörren och knuten som vetter mot den förhärskande vindriktningen lite extra.

Grund
För att åtgärda grundfukten tömdes sänkan på organiskt material och utöver den befintliga stenen fylldes utrymmet upp med grus och singel av varierande fraktioner. Ytan täcktes med ett avslutande lager markisolerande skumglasgrus.

Timmerstommen lyftes upp maximalt från berget och placerades på nya hörn- och mittstöd av återanvänd sten från platsen. I det nedre timmervarvet har en ny träfiberisolerad trossbotten hängts upp. Mellanrummen mellan grundstenarna har tätats av en kallmur som medger luftgenomströmning mellan mark och trossbotten. För att differentiera mellan restaurerat och nytt har förstugans trossbotten placerats på rätvinkligt huggna granitplintar och utrymmet undertill har lämnats öppet.

Timmerstuga
Den befintliga stommens fyra nedre varv är ersatta underifrån. Brunna och rötskadade stomdelar har lappats med återanvänt och nytt timmer.

Invändigt har väggarna klätts med en falsad skivpanel täckt av 1,6 mm oregon pinefanér, medan den vägg som vetter ut mot förstugan har lämnats rå. Ovanför den har gavelröstet från den rivna förstugans yttervägg monterats. Det tidigare centrerade innerdörrhålet har delvis satts igen med stående timmer och en ny sidoställd öppning har tagits upp.

Den skrymmande öppna spisen har ersatts med en smal vedeldad spis som monterats i en specialritad smidesbänk med inbyggd vedförvaring.

Den fasta inredningen är tillverkad av massiv oregon pine och fanérad Tricoya. Här finns två fasta bäddar med två utdragbara extrabäddar under den ena och förvaringslådor på hjul under den andra. I hörnet diagonalt mittemot vedspisen finns en fast kombinerad garderob, byrå och bokhylla. Till rummet har även ett slagbord i massiv ask ritats. De stapelbara stolarna i ask kommer från Artek.

Förstuga
Den planhyvlade plankväggen i furu håller väggtjockleken nere och maximerar förstugans invändiga yta. För att ytterligare betona att förstugan är samtida har moderna fukttåliga material som Tricoya och röd Valchromat använts till dess fasta interiör. Förbränningstoaletten har placerats innanför en infälld skjutdörr, medan pentryt, utrustat med kyl och spis samt pedalpumpad vattenutkastare, placerats längs den förlängda norrväggen.

Fasad
För att ytterligare markera gränsen mellan nytt och gammalt har timmerstugans och förstugans utvändiga panel varierande bredd. Timmerstugans nya panel är smalare, liksom tidigare, medan förstugans bredare panel består av återanvänt virke från det tidigare faltaket.

Samtliga fönster har bytts ut mot nya med samma inbördes unika glasningsmått som tidigare. Timmerstugans tre fönster är nu öppningsbara, medan förstugans liggande fönster är fast. De få munblåsta glas som återstod har återanvänts, i övrigt har kulturglas använts utvändigt.

Tak
För att frigöra mer invändig rymd har hanbjälkarna ersatts med sparrar placerade på de befintliga åsarna. På så vis kunde taket isoleras och rummet öppnas ända upp i nock. De befintliga avbarkade timmeråsarna har avväxlats med sågade reglar över den nya förstugan, vilket ger en visuell differentiering invändigt, men också utvändigt, där åsarnas ändar sticker ut innanför vindbrädorna.

Det befintliga enkupiga takteglet kunde återanvändas på ett av de två förlängda takfallen. På det andra monterades begagnat likvärdigt tegel. Avslutningsvis har en ny specialritad skorsten med en funktionsförbättrande båge ersatt sin buckliga föregångare.